Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt.

Onlineutbildningar är ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen är viktig på dessa utbildningar eftersom studenterna och lärarna sällan eller aldrig träffas fysiskt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad som krävs för att bedriva onlineutbildning med väl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid Luleå tekniska universitet där sju lärare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krävs förståelse för vad interaktion är, vad den är bra för och hur den kan främjas för att kunna uppnå en väl fungerande interaktion vid onlinekurser..

AbstractForskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem därverksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras.Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpåverkan..

Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design..

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK.

I denna studie granskas hur sånglärare och sångelever på musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser på sångfenomenet gemensam sång och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av 13 stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var i blandade åldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sång. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhålla sig till i ämnet, däremot har vi läst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sången.Vi fann att samtliga sånglärare anser att gemensam sång är en god undervisningsform för att stärka elevernas självförtroenden. De anser även att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att våga stå framför andra samt att både ge och ta konstruktiv kritik. Både sånglärarna och eleverna anser att gemensam sång var ett viktigt komplement till den individuella sångundervisningen för att utvecklas och bli bättre på sitt instrument.